Ropa inte hej...

Malmö

Rent diciplingmässigt är det här det svåraste jag någonsin gjort.
Men det här är på allvar nu, inget mer runt-lallande, genomglidande "det löser sig"-tjollahopp.
Jag tackar nej till konserter, fikor och promenader. Jag stannar kvar på skolan i timmar med min kamera, och för det mesta så känns det som att det inte räcker till.
Men idag fick jag ett mini-genombrott och det kändes som ett andningshål. Det var som att jag fick syre för första gången på två veckor. Efter det låg jag däckad på soffan med sprängande huvudvärk. Nästan lite som att universum sa "Tji fick du, ta inte ut något i förskott! Har du tur så får du andas några timmar innan markdelen drar igång."

Jag började beskriva ett amträd idag, som startskottet på hemtentan!
Nu tror jag att jag ska ge mig på geofyten.

Alnarp är makalöst vacker en solig höstdag:
Den friska luften, ljuset, dofterna - det är sammet för själen.